Livet leker - eller nåt i den stilen

Nu flyger mina tankar omkring i hjärnan som om det vore orkan där inne.
Ena dagen är det bra, jag känner mig älskad
också helt plötsligt, PANG, så blir han frågande och tvivlar.

Tolkning??

Har aldrig känt så starkt för någon innan, så snabbt...

Men detta var det jag var rädd för
Jag försökte intala mig själv:
bli inte kär direkt
blanda inte in för mycket känslor
JAG KOMMER BARA BLI SÅRAD!!

Och nu känns det som om det är på väg...

Arg, ledsen, besviken, sårad

Finns det inte någon där ute som kan älska mig för den jag är,
som kan lita på mig och som litar på sig själv...

Vad gör jag för fel...

Blir så jävla ledsen...

:-(
Emma