Livet leker - eller nåt i den stilen

Här sitter jag och funderar, tidigt på morgonen.
Det är så mycket tankar i huvudet som rör runt.
Men nu är det faktiskt bara jobbet som rör sig i hvudet.
Vad är det vi gör som är så fel,
varför är han aldrig nöjd med vad vi gör.
Vi gör ju vårt jobb....
jag hade kunnat bry mig mindre, jobba saktare och inte ta tag i någonting,
komma sent, gå hem tidigt, sköta mig riktigt dåligt.
Men det gör jag verkligen inte.
Jag jobbar alltid de tider jag ska jobba, är alltid där fem minuter innan arbetstid,
går oftast fem minuter efter min arbetstid.
Jag gör mina uppgifter, vad mer kan man begära.
Aldrig någonsin kommer mitt jobb betyda mer än min fritid och min familj, det måste han förstå.
När jag går hem är jobbet redan glömt!
Passar det inte att man gör allt man kan och lite till så går jag gärna därifrån.

Absolut att jag tappat förtroende och intresse i mitt jobb sen Jenny blev illa behandlad och fick gå,
men jag gör ändå mitt jobb, ler och är trevlig, jag trivs ju så bra med mina kollegor!

Så många man känner som är arbetslösa, jag vill absolut inte hamna där, hur skulle vi klara det?
Men så illa som han verkar tycka att oss, så måste man ju nån ryka snart, eller ersättas.
Och jag vet ju att två av oss 4 tjejer är hans favoriter och dom skulle han aldrig säga emot eller kasta ut. Och när det gäller mig och den andra tjejen så är det självklart jag som står på spel.

Så här sitter man och försöker komma på vad nästa steg är?

Jag vet inte vad jag ska göra...

Varför är det alltid problem
Guuud vad jag längtar efter ett problemfritt liv
man trivs med jobb, kärlek, fritid och sig själv
som om det någonsin kommer hända... 

Har fått ont i halsen oxå
blir man väl sjuk i svininfluensa
skulle inte förvåna mig...
ha ha ha ha

Puzz
Em